Förhandsgranskning: Clix

Jag skrev i ett tidigare inlägg om Mechwarrior - hur jag hittade det spelet efter Eftersvett Oktoberfest 2008 och det att Space Hulk väckt ett behov för ett shoot 'em up-miniatyrspel. Som sagt, jag hittade Mechwarrior, men samtidigt som jag surffade omkring på förlaget WizKids hemsida så hittade jag mer. Mechwarrior fungerar nämligen med WizKids patenterade Clix-system och de har gjort en hel spelserie som baserar sig på det systemet. Kanske mest kännt av alla dessa är HeroClix, men av någon anledning har det aldrig intresserat mig. Det som jag tidigare inte visste om var att det faktiskt fanns så många andra spel i denna serie. Så för att vara ärlig så beställde jag inte endast Mechwarrior utan även två andra spel från Clix-serien.

Jag har nu i några dagar läst genom all information som jag hittat om dessa tre spel; Mechwarrior, HorrorClix och Halo ActionClix - recensioner, spelrapporter och t.o.m. reglerna till alla spelen + mera. Därför tänkte jag nu prova på nåt nytt; jag tänkte skriva en förhandsgranskning om alla dessa spel och sen får vi se om försmaken är berättigar när jag spelat genom alla spelen.
För de som är annars bara intresserade av vad som kommer till vår spelsamlingen så kan jag samtidigt här meddela att vi har beställt fyra stycken packor av Pirates of the Spanish Main, men mer om det i ett senare skede. Nu till förhandsgranskningen...

Clix-systemet
Clix är egentligen inte ett system - det är en komponent. Alla Clix-seriens spel är CMG (Collectible Miniature Game), alltså miniatyrspel. Clix-komponenten är basen som miniatyren står på. Det som är speciellt med denna bas är att inne i den finns en skiva med information skriven på den. I basen finns en utskärning så att man ser en bit av den informationen. När det händer nåt åt miniatyrer (allt som oftast så tar den stryk) så trycker man på basen så att det säger "klick" (därefter namnet) och den inre skiven rullar en del och ny information visar sig. På detta sätt behöver spelarna inte tabeller på tabeller och kort för att berätta vad för "stats" miniatyren har. Detta gör många saker mycket lättare och snabbare och speciellt det att "statsen" ändrar när miniatyren blir starkare/svagare.
(bilden till höger är en HeroClix-bas, men grundidén kommer bra fram)

Som tidigare har nämnts så har jag inte använt dessa komponenter i praktiken ännu, men fungerar de lika bra i praktiken som de gör i teorin så är de kanske en av de mest innovativa brädspelskomponenterna någonsin uppfunna.
Det om Clix-komponenten, nu över till spelen...

Mechwarrior
Detta spel baserar sig på datorspels-serien med samma namn. Mech:s är otroligt stora krigsrobotar som är styrda av en pilot som sitter i roboten. I motsatts till de flesta spel i Clix-serien så finns det inget direkt spelbräde till detta, utan man flyttar sina pjäser med hjälp av mått uträknat med flexibla linjaler. Det fungerar alltså som Warhammer-spelen m.m.
Trots att Mech:arna är i huvudroll så finns det en hel del andra enheter också; infaterister i massor olika varianter och sedan andra fordon som bilar, tankar, lastbilar, helikoptrar och mycket, mycket mer. Idén i spelet är såklart att förstöra motståndaren/motståndarna. Spelet tar slut när man antingen har förstört alla andra eller när 50 minuter har gått och då räknas poäng.

På sin tur får man ge order åt två (i ett standard spel - det varierar med antalat enheter vardera spelare har) av sina enheter. De order man kan ge är; flytta, ventilera, skjuta eller närstrid. Väljer man att flytta på en enhet så får den flytta på sig så många tum (1 tum = 2,54 cm) som dess hastighetsvärde är (finns på Clix-basen). I slutet av flyttandet så får man snurra sin enhet att vara vänd åt vilket håll som helst. Varje enhet har nämligen en framsida (genom vilken alla ens anfall måste gå) och en baksida (genom vilka alla träffar som skadar den gör extra mycket skada). Endast Mech:ar kan välja att ventilera, mest för att de är de enda som behöver göra det. Mech:arna kan nämligen överhetta om man använder det för aktivt. Blir Mech:en överhettad så stänger den av sig så det lönar sig att ventilera den med jämna mellanrum, helst dock då när den utanför skottlinjen av fiende enheter.
Stridssystemet är väldigt simpelt i Mechwarrior och det är så gott som samma system i alla andra Clix-spel. Varje enhet har ett anfallsvärde och försvarsvärde (bägge finns på Clix-basen). När en enhet anfaller en annan så kastar spelaren två sex-sidiga tärningar och lägger det till sitt anfallsvärde. Ifall denna summa är lika eller större än fiendens försvarsvärde så är det en träff. Då får den försvarande enheten lika många träffar som anfallarens vapenvärde (finns även på Clix-basen) och klickar sin bas så många steg bakåt.

Detta är nu alltså det som kallas grundreglerna, sen finns det några tiotals regelbokssidor med specialregler ifall, och när, man vill gå djupare in i spelet. Mechwarrior: the Dark Age och Mechwarrior: Age of Destruction är serien(a) som jag nu gett mig in på. De är tillsammans den andra installationen i Mech-serien, där den första var Battletech som tydligen är så gott som kultförklarat i U.S.A. och den tredje delen är Mechwarrior: Solaris VII som är påväg ut på marknaden så småningom. Age of Destruction fungerar som en 2.5-version där reglerna är finslipade från Dark Age. Det nya Solaris VII kommer att förenkla spelet lite mer, för att göra det tillgängligt för en större marknad. WizKids har bl.a. bestämt att även detta spel skall spelas på en haxagonkarta och därför intresserar den inte mig värst mycket.
Det som dock är väldigt bra är att självaste enheterna är universella. Det betyder att trots att jag skulle köpa en hel hop Dark Age och Age of Destruction-miniatyrer så kan jag spela det spelet, samt Battletech (behövs bara regelboken som säljs skillt) och Solaris VII (behöver regelboken som man torde få gratis på nätet och en spelkarta).


HorrorClix
Jag är otroligt överentusiastisk över Mechwarrior, men medan jag surfade omkring på förlaget WizKids hemsida så fann jag även HorrorClix och blev så uppumpad av det också att jag inte kunde motstå att beställa en starter set av det också.
HorrorClix använder sig alltså också av Clix-basen men är inte alls lika tungt och avancerat som Mechwarrior. Temat är, som namnet säger, horror och för det mesta så landar vi lite på den där sarkastiska sidan med lite parodiserande figurer som en zombie-cheerleader osv. Även fans av film-serierna Alien och Predator har blivit uppsmörade för det finns speciallådor (låter dyrt, men är de fakto inte det) med miniatyrer för dessa. Det finns dessutom utöver det en Freddie vs. Jason-specialpack.

I HorrorClix är det mening att man skall ... ja, vinna. Dessa monster och ting springer omkring på ett bräde som är indelat i rutor och försöker terrorisera vanligt folk (offer) och mest av allt; varandra. På sin tur får man välja att antingen gå, anfalla eller använda en specialeffekt. När jag läste regelboken så fastnade jag vid det här och grimmaserade surt - vadå gå eller anfalla? Men sen läste jag vidare. Efter att ens monster har ätit/dödat sitt fösta offer så vaknar denne till liv och får i fortsättning gå och anfalla eller använda en specialeffekt. Specialeffekterna är också lite speciella. Varje figur har ett kort där alla dess specialeffekter, med färgkodning, finns. På vissa av Clix-basens (beror på figuren) olika stats så är viss information märkt med en färgkodning som bakgrund och då kan det monstret använda den specialeffekten. Det kan alltså hända att en figur är som starkast som helt frisk, men när den blir skadad så får den specialförmågor.
Anfallssystemet är samma som i Mechwarrior, dvs. man kastar två sex-sidiga tärningar, lägger till tärningarnas ögonsumma till anfallsvärde av miniatyren och ifall man får lika mycket eller mer än vad den försvarande miniatyren har i försvarsvärde så ger man stryk lika mycket som anfallets skadevärde är. Allt finns, igen, på Clix-basen.

Här är det definitivt temat som suger mig in. Jag har hittat så få bra horrorspel och de flesta som är bra är inte helt och hållet klassisk horror. Arkham Horror är bra, men det är en av de få jag kan komma och tänka på. Jag hoppas verkligen på att detta är ett fartfyllt spel som drar med sig spelarna in i en vackert horribel värld. Det står t.o.m. i reglerna att varje gång ett monster äter/dödar ett offer så måste spelarna göra passande ljudeffekter. Åh!
Det om reglerna ännu; offren (som är representerade av paffbrickor) står ju inte stilla och väntar på sitt öde, utan de flyttas även omkring av spelarna. En annan fin tematisk detalj är timglaset. Istället för en siffra på Clix-basen så kan det synas ett timglas och det betyder att den miniatyren är ute ur spel för en tur, men kan inte heller bli anfallen. Detta skall representera t.ex. zombiernas förmåga att få huvudet avhugget och verka döda, men en stund senare stiga upp och fortsätta - med eller utan huvud.
Om spelet är något som regelboken och recensionerna vill antyda så kan detta bli en storfavorit bland alla horror-älskare. That's for you, Johan.


Halo ActionClix
Och till det tredje och sista spelet. Efter att ha funnit Mechwarrior och via det HorrorClix så gjorde jag ett stort misstag och fortsatte att utforska WizKids hemsida. Först hittade jag ett Clix-spel som väckte starka känslor; Crimson Skies - ett Clix-spel baserat på det otroligt tuffa datorspelet i Sky Captain and the World of Tomorrow-filmens anda. Men tyvärr lade förlaget ner det redan fyra-fem år sedan och det är slutsålt överallt. Men sen hittade jag Halo... ups...

Jag och broder Mosse har länge sökt efter ett bra shoot 'em up-spel - alltså ett spel där man får gå omkring och skjuta ihjäl varann och andra i så snabb takt som möjligt, så länge ammuntionen räcker. Efter att ha bl.a. inhandlat Zombies!!!, MidEvil, Tannhäuser, Frag och Space Crusade så har vi inte hittat nåt som passat som pricken på i:et. Mosse bestämde sig sist och slutligen förra veckan att inhandla Doom: the Board Game som han provat och det fungerar som ett. Jag hittade Halo ActioClix.

Igen så fungerar detta på samma grunder som de flesta andra Clix-spel och innehåller den "magiska" Clix-basen. Här är temat den storsäljande datorspels-serien Halo. Brädet är, som i HorrorClix, indelat i rutor och det finns en del 3D-föremål som man kan använda som skydd. I ett normalt två-spelars spel (spelarantalet är 2-10 spelare) har vardera spelaren fem figurer per man och för att vinna skall man få fem poäng. Man får en poäng för varje figur man dödar. Men det är inte så lätt; så som i många FPS-datorspel så spawn:as dödade Halo-figurer tillbaka på brädet efter en stund - alltså de kommer tillbaka. Dessutom får en figur som dödat en annan s.k. upgrade-poäng. Med tillräckligt mycket upgrade-poäng så får man uppgradera sin figur till en av bättre standard. Ännu till så får figurerna byta vapen under spelets gång.

På sin tur så får kan man aktivera upp till tre figurer. Varje aktiverad figur kan antingen röra sig, röra sig och skjuta eller skjuta och ta skydd. Väljer man att röra på en figur så får man flytta den upp till så många rutor som dess hastighetsvärde är (igen; all information om figuren finns på Clix-basen) och man får även flytta sina figurer diagonalt vilket ger mer fart åt spelet. Väljer man att röra på en figur och skjuta så flyttar man först sin figur upp till så många rutor som dess hastighetsvärde är och sedan skjuta. Anfallsystemet är precis lika som i både Mechwarrior och HorrorClix. Ifall en figur dock flyttas mer än fyra rutor före den skjuter så tar man -3 från anfallsvärde. Ifall man väljer att skjuta och ta skydd så skjuter man först och får sedan flytta sin figur ett steg åt något håll. Sen kan man göra en del små saker som att kasta granater och sånt som bara ökar blodsmaken i mun.

Allt sägs vara otroligt fartfyllt och trots att det är ett mycket simpelt spel så finns det en hel del taktiker som man måste fundera på. Men detta är just det jag sökt efter: fartfylld FPS som brädspel.
Det som fick mig övertygad om detta spel var en recension på BoardGameGeek av Steve Oksienik som innehåller de två följande meningarna:

- "Run.Shoot.Kill.Rinse.Repeat." (fritt översatt: Spring.Skjut,Döda.Skölj.Repetera.)
- "If I would have had a game like this when I was 10, I probably would have grown up less than I have now." (fritt översatt: Om jag skulle ha haft detta spel när jag var 10 så skulle jag högst antagligen ha vuxit upp mycket mindra än vad jag gjort nu)

Speciellt den andra meningen anser jag att vara en av de bästa positiva kommentarerna om nåt spel nånsin. Precis så som ett sådant här spel skall vara...
Och redan nu, före jag ens fått spelet, har jag hittat en massa sätt att slösa pengar på det här på sånt som fungerande kartor och byggnader etc. Hoppas det bara är så bra som det verkar.