Eftersvett Marathon (del 3)

EFTERSVETT MARATHON LIVE TOUR 2008 DAG 2 - del 1/2

Efter en god natts sömn så vaknade jag som tredje av sällskapet. Jan och Mosse hade redan hunnit spela en omgång Mr.Jack och jag steg upp mitt under deras duell i det magnifika spelet Polarity. Efter deras sammandrabbning så tog jag och Jan an varandra, man mot man.

Polarity är ett fantastiskt spel som är som inget annat som jag nånsin spelat. Känslan är så otrolig att det inte finns nåt annat som ger samma "vibe" som Polarity. Jag brukar själv beskriva spelets känsla som en blandning av Crokinole, Curling och Snooker - med magneter.

Magneter, ja, det är drivkraften i spelet. Jag har tidigare skrivit en recension om spelet så jag skall inte gå in mera på reglerna. Det som är mera otroligt än spelet i sig självt var Jans spelande under sin match mot mig. Ja, Jan hade aldrig spelat Polarity förr och lyckades ändå med två rariteter under spelets gång.

Först lyckades han med en Gordon - alltså att luta en lutare mot en annan lutare, vilket är nåt väldigt sällsynt och svårt i Polarity. Det är helt enkelt så nogrant hur man lägger den andra lutaren så att den inte faller pladask på spelplanen, eller drar åt sig den första lutaren.

Det andra han lyckades med var faktiskt ett misstag som slutade som nåt otroligt. Han var utan basstenar och tvingades försöka sig på ännu en Gordon. Den misslyckades dock och lutaren som han just lagt ut började rulla sidlänges. Jag log för mig själv då jag trodde att detta skulle sluta i ett torn åt mig som skulle vända balansen i poängen till min fördel. Den rullande lutaren slog sig dock fast i, inte bara en, utan två av mina basstenar, och inte så att det skulle ha blivit ett torn, utan en kyss... nej, inte en kyss - en dubbelkyss ... med två lutare. Detta betydde att när jag skulle konvertera dubbelkyssen till ett torn så föll båda lutarna och jag hamnade räcka över tornet till honom. Hans poängledning blev bara större och till slut vann han.
För alla er som inte förstod ett dyft av alla dessa termer som jag just användt så kan gärna läsa min tidigare publicerade recension där jag går genom reglerna och terminologin närmare.

Efter Polarity så vaknade Linda upp och då var hela gänget färdiga för att ta spela igen. Med morgonkaffet så spelade vi bekantskapen från förra kvällen, dvs. Catego och Decathlon, varefter vi tillfälligt bytte spellokal och spelade det nyinköpta Carcassonne: Uusi Maailma (New World: A Carcassonne Game) som är den senaste installationen i den massiva Carcassonne-serien. Denna variant är den som kanske känns mest annorlunda och har de mest unika mekanikerna. I det nya Carcassonne så bygger man allt från öst till väst. Vädersträcken i sig har ingen skillnad, men man bygger upp världen i samma riktning hela tiden. Varför? Jo, för det finns två upptäcktsresanden som promenerar frammåt (västerut) varje gång som nåt blir färdigt och poäng delas ut. Alla pjäser (förrutom jordbrukarna som nu är jägare) som blir efter upptäcktsresandena ges tillbaka till spelarna.
Det finns alltså en "timer" inbyggd i spelet, en "timer" som är väldigt finurlig. Nya Carcassonne är fräsch; helt ny konstdesign som faktiskt är snygg, men som bibehåller funktionaliteten. Nya mekaniker så att spelet inte känns som en kopia med ett nytt tema. Det enda problemet vi hittade var att denna underbara "timer"-mekanik inte riktigt var gjord för fyra spelare; upptäcktsresandena sprang nämligen lite för fort iväg. Några dagar senare spelade vi det på två och då fungerade den mycket bättre.

Efter Carcassonne så spelade vi ett spel som jag och Linda köpte som en ploj-grej sommaren 2007 under vår semester; Huojuva Merirosvolaiva ("Det svajiga piratskeppet" skulle vara en ganska direkt översättning). Vi köpte ett par-tre stycken såna här ploj-spel under den sommaren, men Huojuva Merirosvolaiva överraskade oss faktiskt med att vara ett bättre fingerfärdighetsspel än väntat. Spelet är ett rätt så stort 3D-piratskepp, med ett högt segel, som står på en fjäder vilket gör det väldigt vingligt. Alla spelare får sedan fem pirater och en romtunna. På sin tur så snurrar man på en snurra som visar vad man skall göra på sin tur. Antingen lägger man ut en pirat på en av fem ställen (bestämda av snurran); en av de fyra seglen, i aktern eller längst fram på främsta masten, eller så lägger man ut sin tunna på däck där den rätt så fritt kommer att rulla omkring och göra alla skeppets gungningar värre, eller så tar man bort en pirat eller en tunna. Om man, under sin tur, gör så att pirater eller tunnor faller av skeppet så tar man åt sig allt som faller av. Den spelare som först gör sig av med alla sina pirater och sin tunna vinner.

Ett väldigt simpelt spel där det vingliga skeppet är en tillräckligt bra komponent för att göra helheten till ett bra spel. Det är barnsligt roligt att sitta och försöka lägga pirater på översta seglet när skeppet redan lutar ordentligt åt nåt håll. Ett otroligt fynd med andra ord.

Efter Huojuva Merirosvolaiva blev det ett annat ploj-grej-spel som är lite mera kännt och t.o.m. ett spel som många hardcore-brädspelare på boardgamegeek medger att de älskar och skäms för det. Nu talar vi om Looping Louie.
Egentligen vet jag inte om Looping Louie är ett spel eller mer en leksak. Louie är nämligen en pilot med ett litet, Kalle Anka-aktigt enmans-flygplan som är fast på en axel som leder till en motor som är mitten av spelplan. När man lägger på motorn så flyger Louie i en cirkel. Varje spelare har sin egen station med tre brickor (som föreställer hönor) och en paddel. Varje gång Louie flyger förbi ens station så skall man försöka slå till paddeln så att Louies flygplan hoppar över ens egna hönor. Flyger nämligen Louie på en höna så faller den av stationen och den spelare som sist har hönor kvar har vunnit.

Looping Louie är kanske mer en leksak än ett spel men detta är, lika som Huojuva Merirosvolaiva, barnsligt roligt - speciellt efter en öl eller fem. Lätt skulle Milton Bradley fått detta spel till nåt mycket mera genom att t.ex. ha Louie att sakteligt ha Louie att öka farten hela tiden, eller nåt dylikt.

Efter att Louie drabbats av flygsjuka så förflyttade vi oss tillbaka till Mosses för att fortsätta kvällen där. Mera om den andra dagens kväll kommer snart.

Carcassonne bara växer

För en tid sen skrev jag om Carcassonne, det ursprungliga första spelet i Carcassonne-serien. Så nu tyckte jag det var dags att ta upp expansionerna till grundspelet. Carcassonne hör till ett av de spel som går att bygga vidare på, och därför finns det mängder av expansioner till det, och flere blir de hela tiden.

En expansion är alltså en tilläggsdel till ett spel som lägger till något till grundspelet eller ändrar på reglerna på något sätt.

Jag tänkte bara kort ta upp alla expansioner till Carcassonne i den ordning de har getts ut. Inofficiella expansioner som har gjorts av fans men aldrig getts ut officiellt går jag inte in på. Jag säger bara att det finns massvis av dem också. Jag tänker inte heller gå in på förlag och priser, om nån blir nyfiken får ni gärna fråga så försöker jag ta reda på det. Jag använder för enkelhetens skull de engelska namnen, trots att de flesta expansioner har översatts till flera språk. Vissa detaljer i reglerna kan variera mellan olika upplagor, men då är det bara att följa de regler man har.

Here we go.

The River
Floden var den första expansionen till Carcassonne. Den består av 12 bitar med en flod varav två såklart är ändor. Floden ersätter startbrickan i grundspelet. Så istället för att lägga ut startbrickan lägger man istället ut ena ändan av floden och börjar spelet med att bygga upp floden. Det görs precis som med grundspelet, spelarna drar i tur och ordning en bricka som de lägger ut, och om de vill får de också placera ut följeslagare. Till sist läggs den andra ändan av floden ut och sedan fortsätter man spela med floden som grund för spelplanen.

The River ingår i de nyaste upplagorna av Carcassonne som en del av grundspelet.

Inns & Cathedrals
Den första större expansionen för Carcassonne innehåller 18 nya landbrickor och lite annat smått och gott. Landbrickorna ska i spelets början blandas med landbrickorna från grundspelet. De flesta landbrickorna i Inns & Cathedrals är vanliga landbrickor som i vissa fall ser lite speciella ut, men fungerar som vanliga landbrickor. Dessutom finns det sex brickor som har en pub vid vägen som går på brickan, och två brickor som har en katedral i staden på brickan. Dessa brickor placeras ut som vanligt, men vägar med pubar är värda två poäng per segment istället för en och städer med katedraler är värda är tre poäng per segment och sköld istället för två. I slutet av spelet blir dock okompletterade vägar med pubar och städer med katedraler helt utan poäng, så man ska satsa på att få dem färdiga före spelet tar slut.

Inns & Cathedrals innehåller dessutom 8 nya följeslagare för en sjätte spelare, och sex stora följeslagare, en per spelare. De stora följeslagarna fungerar som de vanliga, men ifall flera följeslagare finns i ett område när det poängges, är den stora följeslagaren värd två följeslagare. Dessutom får man sex poängbrickor som underlättar att hålla reda på hur många varv spelarna har gått runt på poängtabellen.

Traders & Builders
Den andra större expansionen innehåller 24 nya landbrickor, 20 små varubrickor, 12 nya följeslagare och en tygpåse.
Precis som i Inns & Cathedrals så ska landbrickorna blandas med brickorna från grundspelet. I den här expansionen finns det 20 brickor som alla har en av tre olika varusymboler i ett stadssegment. De övriga brickorna är vanliga brickor som ser lite kluriga ut. Brickorna med varusymboler placeras ut som vanligt, och när en stad med en eller flera varusymboler blir klar får den spelare som slutförde staden motsvarande små varubrickor. I slutet av spelet får den spelare som har majoritet av en viss sorts vara 10 poäng extra.

De nya följeslagarna får alla spelare två av, en gris och en byggmästare. Dessa får placeras ut istället för vanliga följeslagare. Grisen placeras på fält där spelaren redan har en vanlig följeslagare, och i slutet av spelet får den spelaren 4 poäng per stad vid fältet istället för 3. Byggmästaren placeras på en väg eller i en stad där spelaren har en vanlig följeslagare, och i kommande turer får spelaren lägga ut en extra bricka om han/hon utvidgar staden/vägen där byggmästaren finns.

Tygpåsen är till för att lägga brickorna i, ifall man hellre drar dem från en påse än från staplar på bordet. Det är nämligen så att eftersom expansionerna och grundspelet för det första har getts ut av så många olika förlag och dessutom tryckts i flera omgångar, så finns det nyansskillnader på brickorna som ibland är så tydliga att man klart kan säga från vilken låda en viss bit kommer. För att undvika att spelare känner igen bitarna på hur stark färgen på baksidan är, kan man alltså välja att dra bitarna från en påse istället.

King & Scout
Den här expansionen innehåller egentligen två expansioner, King för Carcassonne-grundspelet och Scout för systerspelet Carcassonne: Hunters & Gatherers. King-delen består av fem nya landbrickor som blandas med de övriga. Dessutom finns det en kungsbricka och en rövarbricka. Genast när en stad blir klar får spelaren som slutförde staden kungsbrickan. Blir senare en större stad klar så får spelaren som slutförde den kungsbrickan. Rövarbrickan fungerar på samma sätt men med vägarna. I slutet ger de här två brickorna extra poäng åt spelarna som har dem.

The Count of Carcassonne
Den här lilla expansionen består av 12 landbrickor som tillsammans bildar en stad som ersätter startbrickan. Under spelets gång får spelarna möjlighet att sätta följeslagare i staden och senare ta bort dem därifrån för att lösa majoritetstvister i poänggivningar. Dessutom innehåller expansionen en grevefigur.

The Cathars
Den här expansionen har getts ut med en tysk brädspelstidning och den är helt slutsåld. Den består av fyra landbrickor som blandas med de övriga och placeras ut som de vanliga. På alla fyra bitar finns ett stadssegment med en cathar-symbol. Städer med cathar-symbolen är belägrade och värda en poäng mindre per segment när de poängges. När fälten poängges är en belägrad stad värd dubbla poäng.

The River II
En till flod på 12 landbrickor, som fungerar på samma sätt som den första. Den enda skillnaden är att den nya floden har en förgrening och därmed också tre ändor.

The Princess & the Dragon
Den tredje stora expansionen innehåller 30 nya landbrickor samt en drake och en fe av trä. Landbrickorna blandas med brickorna från grundspelet. Annars är de nya brickorna vanliga landbrickor, men de har alla någon av följande fyra symboler: en vulkan, en magisk port, en prinsessa eller en drake. När den första vulkanbrickan dras placeras den ut som vanligt, men sedan ställs draken på vulkanen och spelaren får inte sätta ut någon följeslagare. När nästa vulkanbricka dras flyttas draken till den. Magiska portar tillåter spelaren som har dragit brickan att placera sin följeslagare på en annan bricka än den som nyss drogs, så länge de övriga placeringsreglerna följs. Prinsessan låter spelaren ta bort en annan spelares följeslagare från staden där prinsessan finns, ifall det redan finns följeslagare i staden när brickan placeras. Den sista symbolen, draken, sätter draken i rörelse. När en drakbricka har dragits placeras den som vanligt och spelaren får sätta ut en följeslagare. Men sedan går draken: spelarna flyttar i tur och ordning draken ett steg tills den har gått sex steg, och draken äter upp alla följeslagare som kommer i dess väg, dvs följeslagarna returneras till sin ägare. Fen skyddar följeslagarna från draken och ger dessutom lite extra poäng. En spelare kan istället för att sätta ut en följeslagare välja att flytta på fen.

The Tower
Den fjärde stora expansionen innehåller 18 nya landbrickor som alla har en bild av en torngrund. Dessa brickor blandas med brickorna från grundspelet och placeras ut som vanligt. Dessutom innehåller expansionen 30 tornklossar som alla spelare får ett visst antal av, beroende på hur många spelare man är. Under spelets gång får spelarna välja att placera en tornkloss på en torngrund istället för att sätta ut en följeslagare. När man bygger på ett torn får man ta till fånga följeslagare som finns nära tornet. Dessutom innehåller The Tower ett torn som man kan sätta landbrickorna i och dra dem från istället för att ha dem i staplar på bordet.

The Mini Expansion
Den här lilla expansionen som består av 12 nya landbrickor gavs också ut i en brädspelstidning. Om jag har rätt kan man ännu få tag på det numret av tidningen i vissa spelbutiker. Expansionen innehåller bara nya landbrickor, men inga regelförändringar.

Abbey & Mayor
Den femte stora expansionen innehåller 12 nya landbrickor och 6 storkloster samt en herrgård, en kärra och en borgmästare åt alla spelare. Landbrickorna är bara nya brickor som blandas med brickorna från grundspelet. Storklostren låter spelarna fylla luckor som uppstår i spelplanen. Alla spelare får använda ett storkloster. Borgmästarna fungerar i princip som vanliga följeslagare men får bara placeras i städer. De är värde lika många följeslagare som det finns sköldar i staden, vilket har betydelse ifall det blir en majoritetstvist i staden. Herrgården placeras på fält och ger mera poäng för städerna på fälten än en följeslagare. Kärran fungerar som en följeslagare men vid poänggivning kan spelaren flytta den till ett nytt område på spelplanen direkt istället för att ta den till sitt förråd.

Count, King and Consort/Cult, Siege and Creativity
Dessa två har inte kommit ut ännu, åtminstone inte i Finland. Count, King and Consort består The River II, The King och The Count, samt en ny liten expansion, Die Kultstätten.
Cult, Siege and Creativity är ett annat förlags version av den nya expansionen. Den borde innehålla Die Kultstätten samt några andra nya brickor. Det ryktas att dessa nya brickor ska motsvara The Cathars, eftersom The Cathars är slutsåld och inte kan tryckas upp på nytt på grund av upphovsrättsliga skäl.
Dessutom verkar det som om en brädspelstidning ska ge ut/har gett ut Die Kultstätten. Exakt vad som finns i vilken expansion är dock svårt att säga före alla versioner har publicerats.

Kreivi ja Kuningas
Det här är egentligen ingen enskild expansion. Lautapelit.fi bestämde sig för att samla ihop flera små expansioner i en låda. Kreivi ja Kuningas innehåller alltså The River II, King & Scout och The Count.

Jaha, det blev långt. För dem som har orkat sig igenom allt ska jag ännu ge några rekommendationer. För det första, i Finland borde man få tag på alla expansioner utom The Cathars som är helt slutsåld, och de nyaste som ännu inte har getts ut.

Alla vill inte ha alla expansioner, och det är inte värt att skaffa alla om man inte är samlingstokig. En eller några räcker alldeles bra.

Av de större expansionerna är det nästan de två första (Inns & Cathedrals och Traders & Builders) som jag tycker är bäst. De ger mest nytt till spelet. The Tower och The Princess & the Dragon är båda sådana som av många anses störande, speciellt av personer som spelar snällt, dvs bygger sina egna områden utan att bråka med andra. Om man spelar mera fräckt kan man dock fundera på att skaffa någon av dem. Abbey & Mayor kan jag inte riktigt bestämma mig vad jag tycker om. Den känns lite som om den ger en massa nya grejer utan att egentligen ge nåt nytt åt spelet.

Av de mindre expansionerna är det nästan floderna man ska satsa på. Den första ingår ju för det mesta i grundspelet men den andra säljs väl i Finland bara som en del av Kreivi ja Kuningas. The Mini Expansion är också helt trevlig i och med att den inte förändrar reglerna, men ger några spännande brickor. The King och the Count är båda lite onödiga, och ifall jag har rätt så säljs de inte ens enskilt i Finland, utan bara i Kreivi ja Kuningas.

Man kan spela med flera olika expansioner på en gång, man kan rentav ha med alla i samma spel om man vill. Bäst blir spelet ändå med högst ett par expansioner åt gången, eftersom det kan bli svårt att hålla reda på alla regler med flera expansioner. Jag rekommenderar också att man inte spelar med expansioner om inte alla spelare har spelat grundspelet utan expansioner förr. När det gäller spel med expansioner lönar det sig alltid att lära sig grundspelet ordentligt först.

Nåjo, nu får det vara slut, jag tror ni har fått läsa tillräckligt för den här gången. Jag svarar gärna på frågor ifall nån undrar nåt.

Carcassonne

Jaha, nu kanske det börjar vara dags att börja publicera lite av dessa utlovade texter. Jag tänkte börja med Carcassonne, eftersom det var ett av dom spel som fick mig att börja intressera mig för brädspel.

Carcassonne har blivit rätt så känt, både bland spelentusiaster och "normalt folk". Så först lite obligatoriska fakta. Carcassonne är designat av Klaus-Jürgen Wrede och det gavs ut år 2000. Det gavs först ut på tyska av förlaget Hans im Glück, och har senare översatts till olika språk och getts ut av bland annat Rio Grande Games och Lautapelit.fi. Det har också vunnit flera priser för bästa spel, bland annat tyska Spiel des Jahres 2001 och finska Vuoden Perhepeli 2004. Men det säger ju inte så mycket om varför spelet är så känt.

Den viktigaste orsaken till att Carcassonne har blivit så framgångsrikt är att det är ett familjespel som också icke-spelare kan förstå och tycka om utan problem. Reglerna är enkla och bitarna ser trevliga ut. En viktig sak tror jag också är att Carcassonne är väldigt annorlunda jämfört med vad folk är vana vid att brädspel är. Inga tärningar, inget gå och se vad som händer.

Nå, det intressanta är väl då hur man spelar spelet. Här ska jag också nämna att spelet är menat för 2-5 spelare.

Först kan vi börja med vad som finns i lådan. Det finns en hög kvadratiska brickor, 72 st. för att vara exakt. Det här är landbrickor med bilder av vägar, slott, fält och kloster. Det finns också 40 små trägubbar i fem olika färger, åtta av varje färg. Dessutom finns ett bräde som hjälper spelarna att hålla reda på sina poänger.

Alla spelare väljer en färg och tar de åtta gubbarna i den färgen. Gubbarna kallas följeslagare. Poängtabellen läggs på kanten av bordet så att den inte blir i vägen under spelets gång. En följeslagare av varje färg sätts på poängtabellen, alla startar såklart i nollfältet nere till vänster. Resten av följeslagarna håller spelarna framför sig på bordet. Startbrickan (med mörkare bakgrund) placeras mitt på bordet med framsidan uppåt. Alla andra brickor blandas och sätts i staplar med bildsidan neråt. Spelarna väljer vem som börjar. Spelet går sedan medurs från den här spelaren.

På sin tur ska spelaren göra tre saker i en viss ordning.
1. Först måste man dra en landbricka och placera ut den.
2. Sedan får spelaren placera ut en följeslagare om han/hon kan och vill.
3. Om kloster, väger eller städer blir kompletta ska man ge poäng för dem.

När en spelare har gjort allt som han/hon kan och måste göra på sin tur, går turen vidare till följande spelare. Så här håller man på tills brickorna tar slut.

Brickan som spelaren drar måste placeras ut med åtminstone en kant angränsande till en bricka som redan finns på bordet. Dessutom måste man se till att landskapen på brickorna passar ihop. Brickor får alltså inte läggas ut så att de rör de tidigare brickorna bara hörn mot hörn. Man måste också se till att vägar fortsätter obrutna, och att man placerar fält mot fält och stad mot stad. Kloster är alltid mitt på brickorna så de kan alltså inte fortsätta på följande bricka.

När brickan är utplacerad får spelaren sätta ut en följeslagare på den enligt vissa regler. För det första får man bara placera ut en följeslagare per tur, och den får endast placeras på brickan som nyss sattes ut. För det andra kan spelaren såklart endast placera ut en följeslagare om han/hon har sådana i sitt förråd. Följeslagarna kan placeras på vägar, i städer, på fält och i kloster. Det får bara finns en följeslagare per väg, stad, fält och kloster. Om man alltså bygger vidare på en väg där en annan spelare har sin följeslagare, får man inte sätta ut en av sina egna följeslagare på den vägen. Följeslagare stannar på spelplanen tills det område de står på poängges. Det kan alltså hända att en spelare inte har flera följeslagare framför sig, och då får han/hon bara lägga ut landbrickor på sin tur tills han/hon får tillbaka någon av sina följeslagare.

Under spelets gång kommer vägar, städer och kloster att kompletteras. När en bricka placeras ut så att något kompletteras, får spelaren lägga ut en följeslagare som vanligt, och sedan poängges det som har kompletterats. Det är alltså möjligt för spelaren att lägga ut en följeslagare i det som kompletteras, förutsatt att ingen annan följeslagare finns där.
En väg är kompletterad när båda ändorna slutar i en korsning, ett kloster eller en stad. En stad är komplett när man inte längre kan bygga vidare på den, dvs den omges av fält på alla håll. Ett kloster är komplett när brickan som klostret finns på omges av brickor. När något blir komplett ser man om någon spelare har sin följeslagare där. Då får han/hon poäng för området. En komplett väg ger 1 poäng per segment på vägen. En komplett stad ger två poäng per segment i staden samt två poäng per sköld som finns i staden. Ett komplett kloster ger alltid 9 poäng. Spelaren som får poäng flyttar sin följeslagare på poängtabellen så många steg som han/hon får poäng.
Ibland kan det hända att två eller flera olika vägar eller städer som båda har en följeslagare kombineras av en nyss utlagd bricka. Det här är det enda tillfället då två eller flera följeslagare får finnas på samma väg eller i samma stad. När vägen eller staden ska poängges, kollar man vilken spelare som har flest följeslagare där, och han/hon får poängen. Är det jämnt mellan flera spelare får alla dessa spelare poäng. När poängen har delats ut får spelarna tillbaka följeslagarna som har funnits på det kompletterade området.

Så här håller man alltså på tills brickorna tar slut. Man placerar ut brickor och lägger ut följeslagare och försöker få så många poäng som möjligt. När brickorna tar slut är spelet slut och man utför den slutliga poängberäkningen. För det första får man poäng för okompletta vägar (1 poäng per segment), okompletta städer (1 poäng per segment och sköld) och okompletta kloster (1 poäng för klosterbrickan plus 1 poäng per omgivande bricka). Sedan ger man poäng för fälten. Följeslagare som placerats på fälten stannar alltså på spelplanen under hela spelet. Följeslagare på fält får 3 poäng per komplett stad som finns på det fältet. När alla poäng är räknade ser man vem som har fått mest poäng. Den spelaren vinner.

Det var alltså reglerna. I regelboken finns en hel del illustrerade exempel som visar hur vissa saker fungerar i praktiken.

Så ännu lite till om spelet.

För dem som gillar Carcassonne finns en massa expansioner (tilläggsdelar) att köpa, men jag rekommenderar nog att man spelar utan expansioner i början så att man lär sig spelet först. Senare kan någon expansion vara kul för att ge lite variation åt spelet. Det finns också ett antal systerspel till Carcassonne. Dessa är spel som i grund och botten fungerar som Carcassonne men har vissa ändringar och tillägg. Det har också getts ut en reseversion av spelet. Travel Edition är precis som grundspelet, men mindre. Det innebär att expansionerna inte passar till det, vilket man ska tänka på ifall man funderar på att skaffa den version. Det samma gäller förresten också systerspelen; expansionerna är alla (med ett litet undantag) menade för det ursprungliga Carcassonne.

Det kan också vara värt att nämna att det i olika upplagor av spelet har det förekommit lite olika versioner på poänggivningen. Speciellt fältpoänggivningen är något som har varierat en hel del. Den version av poänggivningen jag har beskrivit är den som finns i den upplaga som jag har. Jag tycker också att det är den bästa versionen, och expansionerna utgår dessutom för det mesta från just den versionen av poänggivning. Köper man bara grundspelet lönar det sig att följa den upplagans regler, men köper man expansioner också och märker att reglerna inte verkar passa ihop så är det bara att välja vilken version av reglerna man följer.

Om du blev intresserad är det bara att rusa iväg till butiken. I Finland säljs Carcassonne i spelbutiker och i de flesta större varuhus. Priset rör sig kring 25 euro.